Hvis du ikke finder svar på dit spørgsmål her, kan du downloade brugervejledningen til vores keramiske brændere her.
Hur väljer du den rätta kaminen för dig?
KVALITETEN
Det är inte endast designen som åtskiljer två braskaminer från varandra.
Det gör förbränningstekniken och materialen också.
Kraftiga material, solida gångjärn, luckans konstruktion och ett bra isoleringsmaterial är därför bara några av de saker du ska vara uppmärksam på
VÄRMEEFFEKTEN – VÄRME PÅ FÅ ELLER MÅNGA M2
Kaminen ska ha rätt effekt i förhållande till den areal du vill värma upp.
Titta alltid på driftsintervallet och tillverkarens uppgifter. Kom ihåg att en liten kamin med liten förbränningskammare bränner rent med låg prestanda, men den kan också ge mycket värme och fortfarande bränna rent.Om kaminen är för stor, riskerar man att justera kaminen för mycket till följd av värmen, varvid kaminen inte bränner rent.
Slutsatsen är: Hellre en liten braskamin som får lov att ”arbeta”, än en stor som inte fungerar och skadar miljön.
Effekten anges i kilowatt (KW). Som huvudregel uppvärmer en konvektionsbraskamin 10-20 m2 per KW, beroende på husets isoleringsgrad, höjd till taket m.m
TermaTech levererar braskaminer med effekt från 3-10KW.
MILJÖMÄRKNINGAR – NORSK STANDARD, ÖSTERRIKISK STANDARD, HETAS, DEFRA, DIN PLUS OSV.
När du väljer ny braskamin, är det viktigt att kontrollera att kaminen är godkänd och certifierad. Alla nya kaminer på marknaden ska som minimum vara
utprovade enligt den aktuella europeiska CE-normen/standarden. Detta garanterar att braskaminen bränner säkert, rent, effektivt och miljövänligt.
TermaTechs kaminer är testade och uppfyller de hårdaste europeiska standarderna avseende partikelmätning m.m.
Den nya tyska standarden, kallad BImSchV 1+2, säkerställer både effektiva och rent brännande kaminer och säkra utbyten av gamla braskaminer. BImSchV som står för ”Bundes Immisions Schutz Verordnung” är uppdelad i 2 steg. Både steg 1- och steg 2-godkända kaminer får monteras och kan framöver användas, då de uppfyller alla kraven. Alla gamla braskaminer ska bytas ut senast år 2024.
Alla TermaTechs kaminer uppfyller redan steg 2, vilket betyder att de inte vid någon tidpunkt ska bytas ut. Ännu en garanti för att en TermaTech braskamin är ett bra och miljöriktigt val.
Den österrikiska standarden – också kallad §15, ställer ännu hårdare krav på kolväteutsläpp och verkningsgrad än den svanenmärkta.
PLATTJÄRN KONTRA GJUTJÄRN
Det är ingen stor skillnad om du väljer en gjutjärnskamin eller en plattjärnskamin. Den väsentligaste skillnaden ligger i utseendet och uttrycket – dock finns ett ställe i kaminen, där gjutjärn kan göra skillnad.
Gjutjärn kan bättre tåla riktigt höga temperaturer. Därför är det en bra idé att välja en braskamin där de mest temperaturbelastade delarna, som bottnen i förbränningskammaren och det invändiga i luckan, är tillverkade i gjutjärn. Resten av kaminen kan vara gjord av plattjärn, då temperaturen på dessa delar aldrig når så högt att de belastar eller bryter ned stålet.
Plattjärnskaminer/stålkaminer har ofta en fördel framför de konventionella gjutjärnskaminerna, och det är konvektionsvärmen. Konvektionsvärmen uppnås bäst i en plattjärnskamin, där det finns mellanrum mellan kaminens inre och yttermanteln. Den uppvärmda konvektionsluften stiger uppåt och sprids väsentligt snabbare till rummet än strålvärmen från en gammaldags gjutjärnskamin.
TermaTechs braskaminer är konvektionskaminer. De tillverkas i grundkonstruktionen i 3 – 5 mm tjockt kvalitetsstål. Det används alltid gjutjärnsdelar i TT-kaminerna, där temperaturen är högst. Exempel på detta är förbränningskammarens botten, den invändiga ramen i luckan samt andra delar.
Det viktigaste är att din kamin har byggts för att hålla i många år. Den säkerheten får du när du väljer en TermaTech braskamin.
KAMINTYP – VÄRMEAVGIVNING
Man kan grovt göra en uppdelning i 3 principer: Strålkaminer, konvektionskaminer och lagringskaminer.
Strålkaminer har nackdelen att kaminens yta blir mycket varm, och den närmaste omgivningen uppvärms mycket kraftigt. Mycket få av de kaminer som produceras i dag är strålkaminer.
Konvektionskaminerna, som är de mest förekommande på marknaden i dag, har en utvändig mantel som är öppen i toppen och botten. Luften mellan själva kaminen och yttermanteln värms upp, den varma luften sänds ut och cirkulerar i rummet och värmen fördelas bättre än vid strålkaminerna.
Lagringskaminer ackumulerar värmen från braskaminen för att därefter avge värmen över en längre period.
Du ska överväga dina behov grundligt innan du väljer braskamin. Tänk därför på:
Kaminens placering, bostadstypen, den areal som ska uppvärmas, stil och design.
RUTSPOLNING
Förvärmd luft som förs ned över glasets insida och motverkar och minimerar sotbildning på glaset. Alla TermaTech-kaminer har rutspolning.
RENGÖRING
Generellt kräver braskaminer inte mycket rengöring. Du ska dock kontrollera alla packningar och rörliga delar innan eldningssäsongen börjar samt rensa och rengöra kaminen invändigt när eldningssäsongen är över. Askan töms ut efter behov, men var försiktig – om det finns glöd i askan riskerar du rök eller brandskador i din avfallsbehållare m.m.
Glaset rengörs antingen med TermaTechs glasrengöringsmedel eller med lite vatten på ett stycke hushållspapper som doppas i askan och används för att skrubba glasrutan invändigt.
Kaminens yta rengörs med en torr trasa, en mjuk torr borste eller en mycket hårt urvriden fuktig trasa. Använd aldrig vatten eller rengöringsmedel på de målade ytorna.
TOPP- ELLER BAKUTGÅNG
Bakutgångslösningen kräver ett bra drag från skorstenens sida, då denna lösning skapar mer motstånd för rökens väg. Röken vill helst gå den naturliga vägen – uppåt.
TÄLJSTEN
Täljsten är en naturlig stenart som har en fantastisk förmåga att lagra värme. Denna sten används ofta till lagringskaminer, där man önskar en mer jämn värmeavgivning. Varenda täljsten har flera miljoner års historia och varierar i utseende och struktur.
SKORSTENSDRAG
Inte ens den bästa braskaminen kan fungera ordentligt om den inte har anslutits till en bra skorsten. Skorstenen är braskaminens ”motor” eller ”lunga” om man vill. En dåligt isolerad eller för låg skorsten kommer ofta att ge dåligt drag.Dåligt drag ger dålig förbränning och rökutslag när luckan öppnas.
VERMIKULIT
Isoleringsmaterial som påverkar förbränningstemperaturen i förbränningskammaren, och därmed ger en högre temperatur och renare förbränning.
EXTERN FORBRÄNNINGSLUFTTAPP
Anslutning där luften som kaminen behöver till sin förbränning och för att fungera korrekt hämtas utifrån. En extern lufttillförsel till kaminens förbränningstapp är ofta nödvändig i nya hus, eftersom husen är mycket täta. I täta hus kan det lätt skapas undertryck som medför att braskaminen inte kan fungera korrekt.
Var säker på du gör det korrekt
SÅ TÄNDER DU RÄTT!
- 1: Lägg 2 större vedstycken (5-8 cm tjocka) med barksidan nedåt i bottnen av förbränningskammaren.
- 2: Ovanpå lägger du 12-14 tändpinnar som ett litet torn med ordentligt med luft emellan.
- 3: Mellan de översta pinnarna lägger du 1-2 tändrullar/påsar
- 4: Antänd tändrullarna/påsarna så träet brinner uppifrån och ned. Låt luckan stå lite på glänt.
- 5: Efter ca. 10 minuter, eller när man tydligt kan märka värmen 15-20 cm från glasrutan, stängs kaminluckan.
- 6: När brasan har brunnit till glöd, är det dags att lägga på nytt trä. ÖPPNA ALDRIG så länge det finns flammor! Finns det flammor, finns det gaser – finns det gaser, så finns det rök – och om det finns rök kommer den att ta sig ut när luckan öppnas!
Kamindörren öppnas försiktigt 1-2 cm och kan efter ca. 5 sekunder öppnas helt. Du kan nu lägga 2-3 torra trästycken på kaminen – det kan ev. vara en fördel att fördela glöden innan träet läggs på glödunderlaget.
KOM ALLTID IHÅG:
– Tänd upp i toppen, då du därigenom besparar miljön upp till 80 % av partikelutsläppen i tändfasen.
– Använd alltid ett eller flera upptändningsbock och massor av torrt trä som kluvits i små stycken.
GRUNDREGLER FÖR KORREKT ELDNING.
1: Använd rent och torrt trä med max. 18-20 % fuktighet. En fuktmätare är förhållandevis billig och kan ange vatteninnehållet. Se TermaTechs fuktmätare hos din återförsäljare.
Vått trä ger dålig förbränning, mycket rök och förorenar mer. Elda aldrig med avfall – garantin bortfaller, och avfall kan innehålla cancerframkallande dioxiner. Elda inte med kol eller kolprodukter.
Elda inte med tryckimpregnerat trä – även små mängder innehåller syra som förstör kamin och skorsten.
2: Ombesörj rikligt med luft – För lite luft ger många hälsofarliga partiklar i röken. Härmed bildas det sot på glasrutan, i kaminens inre, i skorstenen osv. Miljön förorenas av detta.
3: Elda lite åt gången – elden ska få tag i bränslet så att temperaturen snabbt blir hög. Större trästycken har mycket massa och liten yta, vilket gör att det tar för lång tid att kärna upp temperaturen. Resultatet kan därför bli att bränslet bara ligger och pyr i stället för att brinna.
Vedstyckena bör inte vara längre än 30 cm (i mycket breda kaminer kan de vara längre) och inte tjockare än en mans underarm. Om du använder 2-3 trästycken per tillförsel, uppnås den bästa förbränningen.
4: Försök ALDRIG ”att elda över”. Trä måste ha luft för att brinna korrekt. Begränsas lufttillförseln medför det att träet ligger och avger gaser som inte kommer att antändas. I stället förorenar de naturen, kaminen och skorstenen.
5: Gå ut och inspektera – Röken från skorstenen ska vara nästan osynlig – Om det är för mycket rök, och det luktar illa, gör man sannolikt något fel.
TRÄ- NATURENS EGEN VÄRMEKÄLLA
HA DET VARMT OCH GOTT, MEDAN DU TÄNKER PÅ MILJÖN.
Den mängd CO2 som friges från ett vedstycke som ruttnar i skogen, motsvarar i stort sett den mängd CO2 som friges från samma stycke trä vid förbränning. När skogen växer upp, upptar träden samma mängd CO2 som de avger vid förruttnelse eller förbränning. Eldning med trä är därför CO2-neutralt och bidrar i motsats till eldning med olja, gas eller dylikt inte till global uppvärmning. I stället ingår det i ett naturligt kretslopp.
Tändfasen är otroligt viktig för att få en välfungerande braskamin, då en bra upptändning snabbt skapar rätt förbränningstemperatur och ett bra skorstensdrag
HA DET VARMT OCH GOTT, MEDAN DU TÄNKER PÅ MILJÖN.
Den mängd CO2 som friges från ett vedstycke som ruttnar i skogen, motsvarar i stort sett den mängd CO2 som friges från samma stycke trä vid förbränning. När skogen växer upp, upptar träden samma mängd CO2 som de avger vid förruttnelse eller förbränning. Eldning med trä är därför CO2-neutralt och bidrar i motsats till eldning med olja, gas eller dylikt inte till global uppvärmning. I stället ingår det i ett naturligt kretslopp.
KONTROLL AV TORRHET
Man kan köpa fuktmätare för noggrann mätning av vatteninnehållet vilket, som tidigare nämnts, får vara max 20 %, eller kan man försöka med de gammaldags metoderna:
Slå vedstyckena mot varandra. Torrt ved ger en skarp klang. Våt ved ger ett dämpat ljud. Spotta på vedstyckets ena ände eller doppa den i tvålvatten. Blås hårt i den andra änden. Om luften släpper igenom så att vätskan bubblar, är veden torr. Eller gör den här testen: Om veden inte brinner lätt med en klar gul flamma utan utvecklar mycket rök, så är det inte tillräckligt torrt.
ALLA TRÄSLAG ÄR BRA BRÄNSLE
Generellt sett är inget träslag bättre än andra när du eldar med braskamin. Lätta träslag är både enklare att klyva och lättare att antända, och därför är de utmärkta när du tänder. I gengäld brinner de snabbare än de tunga träslagen och ger något mindre värme. Därför är det sunt förnuft att kombinera de lätta och tunga träslagen om du vill elda ekonomiskt.
TRÄSORTERNAS EGENSKAPER SOM VED
Alla träsorter värmer lika mycket per kg ved. Men träsorterna är inte lika tunga (se tabellen nedan).
Värmevärdet i 1 kg torrt trä är 19 megajoule. Det motsvarar cirka ½ liter olja. I praktiken kommer det dock alltid att finnas lite vatten i veden, och braskaminens verkningsgrad är inte så hög som oljebrännarens. Som tumregel kan man med en kubikmeter ved spara cirka 150 – 200 liter olja.
Träsorternas egenskaper
Platstätheten kan variera 10-20 % åt varje sida. Klyvbarheten anges på en skala, där 1= mycket lätt att klyva, 2= lätt att klyva, 3=svårt att klyva, 4= mycket svårt att klyva.
TORKNING AV VED
Utgå inte ifrån att du kan köpa all den torra ved på hösten som du kommer att behöva den påföljande vintern. Köp in senast våren innan och använd denna torkningsprocess:
- 1: Träet fälls innan den 1 april.
- 2: Veden sågas och klyvs snarast möjligt. Allra senast den 1 maj. Klyvningen hjälper veden att torka snabbare, eftersom vatten endast förångas långsamt genom träets bark.
- 3: Veden lagras under halvtak under sommaren. I nödfall kan en presenning användas. Kontrollera fuktigheten på nytt innan du använder det.
- 4: Ta gärna in veden i rummet en vecka innan den ska användas. Dunka styckena mot något hårt så att skalbaggar och harkrankar inte följer med in. Det är bäst för både djuren och familjen. I rummet kan vedens vatteninnehåll reduceras under de rekommenderade 20 %.
Lär känna din braskamin från topp till botten.
Basen i varje braskamin är förbränningskammaren. För att uppnå en hög förbränningstemperatur är det nödvändigt att isolera förbränningskammaren. Normalt används Vermikulit, ett lätt material som bland annat innehåller stenmaterial/mineraler. Andra gånger används eldfast sten.
FÖR VARJE ELDNING MÅSTE SYRE TILLFÖRAS. DETTA KAN SKE PÅ OLIKA SÄTT
- Primärluft i bottnen av förbränningskammaren.
- Sekundärluft eller spolluft över glasrutan/luckan – också kallad rutspolning. Rutspolningsluften ska helst vara förvärmd.
- Tertiärluft eller blandningsluft som förs in genom hål bakerst i kaminen, alldeles över veden. Tertiärluften ska helst vara förvärmd.
- Primärluften gör att veden antänder lättare. Det är dock viktigt att primärluften stängs så snart brasan har tagit fart.
Sekundärluften eller rutspolningsluften har en basal funktion utöver att tillföra luft till förbränningen. Luften löper ned över glasrutan och hindrar att det sätter sig kondens och sotpartiklar på den. På detta sätt minskas sotbildningen betydligt.
Tertiärluften skapar turbulens i förbränningskammaren och medverkar till att luft och gaser blandas bättre, varvid en mer fullständig förbränning uppnås.
RÖKVÄNDARE
Vermikuliten eller den eldfasta stenen verkar isolerande, men eldens värme ska ju också omsättas till värme i rummet. Därför vänds röken över förbränningskammaren via en eller flera rökvändarplattor. Rökgaserna kommer i kontakt med kaminens ståldelar och dessa värms upp. Värmen går genom stålplattorna ut på yttersidan av förbränningskammaren och värmen överförs via kaminens konvektion till rummet. Dessutom friges en del av värmen över glasrutan i kaminen som strålningsvärme.
Via detta rökvändarsystem reduceras temperaturen från 700-750 °C, till i genomsnitt ca. 250 °C innan röken går ut i skorstenen.
VERKNINGSGRAD
En kamins förmåga att bränna rökgaserna samt dess förmåga att nedkyla rökgaserna och föra värmen vidare till omgivningarna, är ett uttryck för kaminens verkningsgrad.
- En modern kamin har en verkningsgrad på ca. 80 %
- En öppen eldstad har en verkningsgrad på ca. 20 %
- En brasa har en verkningsgrad på ca. 10 %
Genomförs lättast med en dammsugare med munstycke med mjuka borstar – undvika att repa kaminen. Alternativt kan användas en torr eller mycket hårt urvriden trasa eller mjuk borste. Använd aldrig en våt trasa eller dylikt, då vatten och rengöringsmedel kan angripa lacken och orsaka rostbildning. Den målning som kaminen målas med är inte korrosionsbeständig.
RENGÖRING AV GLAS
Glasrutan rengörs efter behov med en torr trasa. Om det fortfarande sitter sotrester på glasrutan, kan dessa avlägsnas på ett av följande sätt (kaminen ska vara kall):
- 1: Med ett speciell flytande rengöringsmedel för rutor.
- 2: Med ett stycke fuktigt hushållspapper som doppas i den översta vita askan innan glasrutan skrubbas. Till sist eftertorkas med torrt papper. Se upp så det inte finns orenheter i askan som kan repa glasrutan.
ISOLERING – VERMIKULIT
Förbränningskammarens effektiva men porösa isolering kan med tiden bli sliten och skadad. Om bakplattan repas, kan det medföra att den sekundära luften fördelas felaktigt i förbränningskammaren och den bör därför bytas ut. Det betyder inte något för braskaminens effektivitet att sidoplattorna repas. Sidoplattor och rökledare bör bytas ut när de har slitits ned till ca. hälften av ursprunglig tjocklek.
PACKNINGAR
Packning skiftas efter behov, dvs. om packningen ser sliten ut eller när du får ett intryck av att kaminen inte längre är tät. Detta kan vara nödvändigt en gång om året, eller kanske endast vart femte år, beroende av hur mycket kaminen används.
Tips: Du kan kontrollera tätheten genom att sätta ett stycke papper i kläm mellan lucka och kamin. Om pappret lätt (utan motstånd) kan dras ut, kan det tyda på att kaminen inte är helt tät i luckan.
SMÖRNING AV GÅNGJÄRN OCH FÄSTANORDNINGAR.
En gång per år bör gångjärn på luckan och fästanordningar smörjas. Använd värmebeständigt smörjmedel.
MÅLNING AV KAMIN.
Med tiden kan målningen bli sliten, eller kan man av misstag repa braskaminen. Dessa skador kan relativt lätt åtgärdas genom att använda Senotherm spray (kan köpas hos återförsäljaren). Denna spray är den originala värmebeständiga lacken som används på fabriken för att måla kaminen med. Var uppmärksam på att kaminen kan lukta på nytt när målningen härdas vid de första upptändningarna efter appliceringen.
SAMMANFATTNING
En gång per år bör braskaminen genomgå en grundlig kontroll.
Kontrollen bör omfatta:
– Grundlig rengöring av braskaminen
– Smörjning av gångjärn med kopparfett
– Genomgång av packningar samt ev. byte
– Efterspänning och ev. justering av handtag/lucka
– Genomgång av värmeisolerande material samt ev. byte
– Kontrollen kan eventuellt utföras av en återförsäljare. Använd endast originala reservdelar.
Eldning med trä kan ibland vara problematiskt
Många problem kan undvikas genom att känna till följande problemområden:
OTILLRÄCKLIGT SKORSTENSDRAG.
För att kaminen ska fungera, glasrutan hållas ren och tillräckligt med syre ska tillföras till förbränningen, krävs ett tillräckligt drag i skorstenen. Bristfälligt drag uppstår bl.a. vid för låga eller för dåliga skorstenar.
NY KAMIN SOM INTE FUNGERAR
Moderna kaminer har en mycket högre verkningsgrad än gamla. Högre verkningsgrad uppnås genom att sänka rökgastemperaturen innan denna lämnar kaminen. Detta medför en lägre temperatur i skorstenen och därmed också lägre drag än tidigare.
YTTRE PÅVERKNINGAR.
Skorstenens höjd ska avstämmas efter takets höjd. Yttre omständigheter kan vara orsaken till dåligt drag i skorstenen.
- 1: För låg skorsten i förhållande till taket.
- 2: Otäta samlingar eller rensluckor i skorstenssystemet.
- 3: Andra byggnader skapar turbulens eller nedslag över skorstenen.
- 4: Stora träd kan ”skugga” vinden och skapa dåligt drag.
Det kan uppstå undertryck i huset så att skorstenen inte kan dra ut röken.
Detta är speciellt fallet vid mycket lufttäta hus. Se texten ”extern förbränningsluft”.
Förbindelsen mellan kaminen och skorstenen ska vara tät. Ju fler böjningar och ju skarpare dessa är – desto mer motstånd och mindre drag uppnås.
SOT-ansamlingar från skorstensrensning kan blockera rökvägarna.
FÅGELBON, typiskt för kajor, kan blockera din skorsten. Kontrollera alltid att det är fri passage i din skorsten innan eldningssäsongen sätter igång.
ELEMENTÄRA ANVÄNDNINGSFEL.
Eldning med öppen asklåda eller för mycket primär luft ger en överhettad kamin med t.ex. vita glasrutor som effekt.
Överfyllning av förbränningskammaren medför att både tertiärluften och rutspolningsluften fungerar som primär luft varvid förbränningen blir okontrollerad.
OM LUCKAN INTE STÄNGS EFTER UPPTÄNDNINGEN, KAN DET MEDFÖRA ÖVERHETTNING.
ELDNING MED OLÄMPLIGA BRÄNSLEN KAN SKADA KAMINEN, T.EX. UTVECKLAS SALTSYRA FRÅN TRYCKIMPREGNERAT TRÄ OCH PLAST SOM FRÄTER JÄRNET, ISOLERINGEN OCH GLASET.
Få svar på typiska problemställningar
PROBLEM: RUTAN SOTAR IGEN.
Orsak: Är det för låg temperatur i brandkammaren? Är träet vått?
Är det tillräckligt öppet för lufttillförseln? Finns det tillräckligt med glöd? Är det tillräckligt drag i skorstenen?
PROBLEM: DET RINNER VATTEN NED I/ÖVER KAMINEN
Orsak: Kondens från skorstenen, vått trä, för låg temperatur i kamin och skorsten.
Det eldas med vått trä, för lite trä eller med för lite luft.
PROBLEM: KAMINEN AVGER INGEN VÄRME
Orsak: Är det fullt öppet för luften? Är träet vått? Är träet för gammalt och uttorkat?
Är skorsten och kamin igensotade?
PROBLEM: DET GÅR INTE ATT FÅ ELD I KAMINEN
Orsak: Ligger rökledarplattorna där de ska? Är det tillräckligt drag i skorstenen? Är träet vått?
Är skorsten och kamin igensotade? Följs upptändningsanvisningarna?
PROBLEM: KAMINEN KAN INTE REGLERAS, DEN BRÄNNER ÄVEN OM MAN STÄNGER AV LUFTEN.
Orsak: Kaminen är otät. Kontrollera först om packningarna i lucka och asklåda är hela och sitter som de ska. Kontakta återförsäljaren.
PROBLEM: DET LUKTAR NÄR KAMINEN BLIR VARM.
Orsak: Det är kaminens målning som härdas. För att denna process ska avslutas så snabbt som möjligt, är det viktigt att man låter kaminen bli riktigt varm de första gångerna den används. Målningen blir inte slitstark förrän den har varit riktigt varm. Efter ett sommaruppehåll kommer det ofta att finnas damm, spindelväv och spindlar i kaminens hålrum. Detta kan också avge lukt vid första upptändningen.
PROBLEM: GLASET ÄR REPAT.
Orsak: Om glaset repas vid första eller andra eldningen, är det fråga om en befogad reklamation. Innan glasrutan sätts in på nytt – kontrollera så det inte finns ”svetsrester” eller liknande som gör att glasrutan har suttit spänt.
Om glasrutan repas vid en senare tidpunkt, accepteras detta normalt inte som en reklamation.
PROBLEM: DET RYKER UT NÄR LUCKAN ÖPPNAS.
Orsak: Öppnas luckan för snabbt? Lägg på först när träet har brunnit till glöd. Det får inte finnas synliga flammor. Är träet vått? Är det tillräckligt drag i skorstenen?
PROBLEM: GLASET BLIR VITT.
Orsak: Överhettning av glaset. Uppstår t.ex. om man har eldat för kraftigt, med öppen uppstarts-/primärluft eller med olämpliga bränslen.
PROBLEM: KAMINEN LÅTER.
Orsak: När stål och järn värms upp, utvidgar de sig kraftigt. Svetsningar och fogar belastas och avger emellanåt mycket tydliga ljud. Detta är helt normalt och alldeles ofarligt – och vare sig något fel eller grund till reklamation. I mycket sällsynta fall när ljuden kan betecknas som kraftiga ”brak” eller ”knallar”, kan det vara en god idé att rådfråga sin återförsäljare.