Värt att veta gällande braskaminer

Bra att veta-fakta samlade på ett enda ställe

Vare sig du är ny eller rutinerad användare av braskaminer, finns massor av saker som kan vara bra att veta både före och efter köpet. Alla dessa kunskaper har vi samlat på ett enda ställe, så det är lätt och enkelt för dig att fördjupa dig i de ämnen du finner intressanta. Klicka dig igenom ämnena undertill.

  • VAL AV NY BRASKAMIN

    Hur väljer du rätt kamin till din bostad?

    Du måste noga överväga dina behov innan du väljer en braskamin. Tänk därför på kaminens placering, typ av bostad, ytan som ska värmas upp, stil och design.

    KVALITETEN

    Det är inte bara designen som skiljer två kaminer från varandra.
    Det gör även förbränningstekniken och materialvalen.
    Bra materialval i konstruktion, rejäla gångjärn, luckans konstruktion och ett bra isoleringsmaterial är därför bara några av de saker du behöver vara medveten om.

    VÄRMEEFFEKT – VÄRME PÅ LITEN ELLER STOR YTA
    Braskaminen behöver ha rätt effekt i förhållande till ytan du vill värma upp.

    Titta alltid på driftsintervallet och tillverkarens specifikationer. Tänk på att en mindre kamin med liten brännkammare brinner rent på liten effekt, men kan också lätt ge mycket värme och ändå brinna rent. Om kaminen är för stor, finns det risk att man måste justera ner på grund av för mycket värme, varvid kaminen inte brinner optimalt och miljömässigt korrekt. Förbränningen blir ofta ofullständig och de oförbrända rökgaserna lägger sig då som sot i brännkammare och skorsten.

    Slutsatsen är: Hellre en liten braskamin som får ”arbeta ordentligt” än en stor kamin som inte fungerar som den är menad till och därmed skadar miljön.

    Värmeeffekten anges i kilowatt (KW). Som huvudregel värmer konvektionskaminer 10–20 m2 per. KW, beroende på husets U – värde (isoleringsgrad), höjd till tak m.m.

    Effekten anges dock ofta som en ”nominell mätning”. Den nominella effekten är ett uttryck för den effekt som kaminen har testats med och är den siffra du behöver för att beräkna den verkliga effekten.
    TermaTech levererar braskaminer som ger från 3-10KW.

    MILJÖMÄRKNINGAR

    När du ska välja ny braskamin är det viktigt att kontrollera om kaminen är godkänd och certifierad. Alla nya braskaminer på marknaden måste som minimum testas enligt gällande europeiska CE-norm/standard. Detta garanterar att kaminen brinner säkert, rent, effektivt och på ett miljövänligt sätt. Vid köp av ny braskamin är det viktigt att ett giltigt testintyg (DoC) medföljer kaminen. Skorstensfejaren måste godkänna detta skriftligen innan kaminen får tas i bruk. Var extra uppmärksam på giltig prestandadeklaration (DoC) om du tänker skaffa en begagnad braskamin.

    TermaTechs braskamnier är testade och uppfyller de strängaste europeiska standarderna vad gäller partikelmätning m.m.

    Speciellt gällande den tyska och österrikiska standarden
    Den nya tyska standarden, kallad BImSchV 1 + 2, bidrar till att säkerställa både effektiva och rentbrinnande kaminer och att samtidigt säkerställa utbytet av gamla kaminer på marknaden. BImSchV, som står för ”Bundes Immisions Schutz Verordnung” är uppdelad i 2 etapper. Både steg 1 och steg 2 godkända braskaminer ska installeras och kan i framtiden användas, då de uppfyller alla krav. Alla äldre kaminer ska vara utbytta senast 2024. Till exempel ska alla kaminer från innan 1974 ha varit utbytta 2014, de från innan 1984 ska ha varit utbytta innan 2018, de från innan 1994 ska ha varit utbytta innan utgången av 2020. Alla TermaTech kaminer uppfyller redan steg 2, vilket innebär att de inte behöver bytas ut alls. Ytterligare en garanti för att en TermaTech braskamin är ett bra och miljövänligt val. Den österrikiska standarden – även kallad §15, ställer ännu hårdare krav på kolväteutsläpp och effektivitet än Eco design.

    STÅL VS GJUTJÄRN
    Det spelar ingen större roll om du väljer en gjutjärnskamin eller en stålkamin. Den största skillnaden ligger i utseendet och känslan – det finns dock en plats i kaminen där gjutjärn kan göra skillnad.

    Gjutjärn klarar bättre av de mycket höga temperaturerna, därför är det en bra idé att välja en kamin där de mest temperaturkänsliga delarna, som botten av brännkammaren och insidan av luckan, är tillverkade i gjutjärn. Resten av kaminen kan tillverkas i stålplåt, eftersom temperaturen på dessa delar aldrig når en så hög nivå att de belastar eller bryter ned stålet.

    Stålkaminer har ofta en fördel jämfört med konventionella gjutjärnskaminer, det är konvektionsvärmen. Konvektionsvärmen erhålls oftast bäst i en stålkamin där det finns mellanrum mellan brännkammaren och ytterhöljet. Den uppvärmda konvektionsluften stiger uppåt och sprider sig betydligt snabbare till rummet än strålningsvärmen från en mer gammaldags gjutjärnskamin.

    TermaTech braskaminer är konvektionskaminer. De är i grundkonstruktionen gjorda av 3–5 mm tjockt kvalitetsstål. Gjutjärnsdelar används alltid i TT-kaminerna där temperaturen är som högst. Exempel på detta är brännkammarens botten, roster, luckans innerram och andra delar.

    TT30-serien använder även gjutjärn på toppen, luckan, samt i vedfackets lucka. Detta i första hand för att ge kaminen ett mer rustikt utseende tillsammans med den eleganta skandinaviska designen. Viktigast av allt är att din kamin är byggd för att hålla i många år, detta kan du vara säker på när du väljer en TermaTech braskamin

    KAMINTYP – VÄRMEAVGIVELSE

    När du väljer din nya braskamin kan du i grova drag skilja mellan 3 värme principer: Strålningskaminer, konvektionskaminer och värmelagrande kaminer.

    Strålningskaminens nackdel är att kaminens yta blir mycket varm och den närmaste omgivningen värms upp kraftigt. Många av de braskaminer som tillverkas idag är av typ strålningstyp. Dock så kan strålningsvärmen från glasrutan vara en välkommen gäst, som kan ge känslan av snabb värme i ett ouppvärmt utrymme.

    Konvektionskaminerna, som är de vanligaste på marknaden idag, har en yttermantel som är öppen upptill och nedtill. Luften mellan själva kaminen och ytterhöljet värms upp, den varma luften skickas ut ovanför, luften cirkuleras i rummet och värmen fördelas bättre än med värmestrålare.

    Värmelagrande braskaminer samlar upp värmen från själva kaminen för att sedan under lång tid avge den tillbaka igen, lång tid efter det att elden släckts. I nya och täta hus kan denna typ av värmelagrande kamin vara en fördel, eftersom dess värmeavgivning, är mer jämn över lång tid.

    TermaTech erbjuder såväl konvektionskaminer som värmelagrande kaminer.

    Läs mer om TermaTechs konvektionskaminer.

    TOPP ELLER BAKÅTANSLUTNING?
    En bakåtansluten enhet kräver ett bra drag och är behov av en väl fungerande skorsten, eftersom denna lösning skapar mer motstånd för rökgasernas väg. Röken går helst den naturliga vägen – uppåt.

    SKORSTENSDRAG

    Även den bästa braskaminen kan ej fungera ordentligt om den inte är ansluten till en bra och fungerande skorsten. Skorstenen är kaminens ”motor” eller ”lunga”, om man så vill. En dåligt isolerad eller för låg skorsten ger som oftast ett dåligt drag. För dåligt drag ger dålig förbränning och ofta rök utslag när luckan öppnas.
    Ofta kan det även bli nödvändigt att renovera skorstenen i samband med installationen av en modernare braskamin. Anledningen till detta är att moderna miljövänliga braskaminer har en mycket högre verkningsgrad än tidigare. Ju högre verkningsgrad, desto lägre rökgastemperatur. Lägre temperatur och ökat rökmotstånd kräver alltså mer drag.
    Vi rekommenderar renovering med insatsslang, då denna lösning snabbt ger varmt i skorstenen och skapar nödvändigt drag.

    ANDRA SAKER DU KAN TÄNKA PÅ INNAN DU VÄLJER DEN RÄTTA BRASKAMINEN:

    Täljsten:
    Täljsten är en natursten som har en eminent egenskap för att lagra värme. Denna sten används ofta till värmelagrande kaminer, där man önskar en jämnare värmeavgivning. Varje enskild täljsten har miljoner år på nacken och varierar i utseende och struktur från sten till sten.

    Vermikulit:
    Isoleringsmaterial som har inverkan på förbränningstemperaturen i brännkammaren och därmed ger en renare förbränning. Vermiculit har också förmågan att både ge viss strålningsvärme samt att värme lagra den.

    Extern förbränningsluft:
    Anslutning av tilluft utifrån där kaminen tar den luft utifrån som den behöver till förbränningen för att kunna fungera korrekt.
    Det kan behövas extern förbränningsluft i nyare hus eftersom husen oftast är väldigt täta. I täta hus kan det lätt skapas ett undertryck som gör att kaminen inte kan fungera som den ska.

    Luftspolning:
    Förvärmd luft som leds ner över glasets insida och motverkar och minimerar sotbildning på glaset. Alla TermaTech braskaminer har luftspolning på glaset.
    PRESTANDADEKLARATION
    ”Förordning om reglering av luftföroreningar från förbränningsanläggningar gällande fasta bränslen under 1 MW”, är den korrekta benämningen på den danska förordningen som ställer myndigheternas krav på vedeldade kaminer.
    Den nya förordningen trädde i kraft den 26 juli 2015.
    Förordningen tillåter endast max 5g partikelutsläpp per kg eldad ved.
    Förordningen gäller både nya och begagnade braskaminer som installeras. Dessutom innehåller den några specifika krav gällande skorstenens höjd.

    RENGÖRING
    Generellt sett kräver braskaminer inte mycket rengöring alls. Du bör dock kontrollera alla packningar och rörliga delar innan eldningssäsongen börjar, samt rensa och rengöra insidan av brännkammaren när eldningssäsongen är över. Askan töms vid behov, men var försiktig – finns det glöd i askan riskerar du rök, eller brandskador i din avfallsbehållare mm.
    Glaset rengörs förslagsvis med TermaTechs glasrengöringsmedel.
    Rengör vid behov kaminens yta med en torr trasa, en mjuk torr borste, eller en mycket hårt urvriden fuktig trasa. Använd aldrig vatten eller rengöringsmedel på de lackerade ytorna.

  • MONTERING

    När det är dags för montering ställs inte bara krav på skorstenshöjder, (DoC) prestandadeklarationer, förordningar, uteluftstillförsel mm, utan även på själva installationen.
    Installation skall anmälas till din kommun och sotare innan du kan få ett så kallat startbesked.
    Det finns idag inget krav på att det ska vara en auktoriserad fackman som gör installationen med att såga genom tak eller väggar, samt att montera kamin och/eller skorsten. Vi rekommenderar ändå att kontakta en fackman om du är osäker för experthjälp. Här på vår hemsida kan du hitta referenser till våra kaminåterförsäljare.
    Om du känner dig säker och vill göra jobbet själv, läs noggrant monteringsanvisningen för just din braskamin innan du kastar dig in i arbetet.
    Nedan lyfter vi fram vad som är särskilt viktigt i samband med installation av en braskamin.

    Rökutgång
    Du kan välja om du vill installera rökröret ovanpå kaminen, eller om du vill ha rökutloppet på baksidan på alla våra kaminer. Tänk dock på att det kräver ett bra skorstensdrag om du väljer den bakre utgångslösningen, eftersom denna lösning ger mer motstånd när röken ska ut över skorstenen, då röken helst går den naturliga vägen som är uppåt.
    Det är viktigt att anslutningen mellan kaminen och skorstensröret är tät. Om det är många och skarpa vinklar skapar det mer motstånd och turbulens. Detta kan skapa problem med draget med ”rökutveckling i vardagsrummet” som följd.

    Murad skorsten
    Om du har en befintlig murad skorsten måste den vara godkänd. En gammaldags tegelskorsten kan som tumregel inte säkerställa det nödvändiga draget. Det enklaste sättet att renovera en murad skorsten är med insatsrör eller slang, eftersom insatsröret snabbt blir varmt och kan skapa rätt drag, samtidigt som man undviker kondensproblem. Dessutom går det oftast snabbt att installera denna lösning. Ibland kan man även glid gjuta den murade skorstenen invändigt. Fråga din återförsäljare om vilken lösning som blir bäst för dig.

    Stålskorstenen
    Med en rostfri stålskorsten får du en genomtänkt lösning där man tänkt på drag, montering, design och isolering. Stålskorstenen är skapad för att uppfylla gällande krav och regler för moderna braskaminer och passar perfekt för det nordiska klimatet. Det skapar den nödvändiga funktionen för att din lösning ska fungera.
    I nyare hus som är mycket täta kan det bli nödvändigt att tillföra förbränningsluften direkt till kaminen utifrån genom att ta luften från yttervägg eller genom golvet/plattan. Det finns även så kallad tilluftskorsten, där luften tas uppifrån i skorstenen genom en luftkanal mellan innermantel yttermantel. Detta monteringssätt kan underlätta om det finns behov för extern förbränningsluft, men att din braskamin skall placeras utan möjlighet till uteluft från yttervägg eller golv/platta.

    Skorstenens höjd
    Skorstenens höjd ska leva upp till den gällande nationella lagstiftningen (Byggnadsföreskrifter eller Förordning), men minst 1m över taktäckning och över nock. För att erhålla ett ordentligt drag i skorstenen så krävs det en skorstenslängd på min 3,5 m. Kontakta din återförsäljare för hjälp med skorstenslösningen

    När kaminen är installerad
    När den nya braskaminen är installerad ska installationen besiktigas och kontrolleras av din sotare, så att avstånd till brännbart material följs och att installationen uppfyller de gällande kraven.
    OBS: Sotaren kontrollerar inte att ångspärr eller undertaksgenomföring är installerad – detta måste du komma överens med din montör om.

    Under var och en av våra kaminmodeller kan du hitta specifikationer och ladda ner en manual så att du kan se vad du behöver vara medveten om, som hur specifika kaminmodellen ska installeras.

  • UPPTÄNDNING OCH KORREKT ELDNING

    Se till att du gör det rätt

    Upptändningsfasen är mycket viktig för att få en väl fungerande braskamin, då en bra upptändning snabbt skapar en riktig förbränningstemperatur och ett bra skorstensdrag. Det är bra att fokusera på hur man tänder upp i en braskamin, för det har stor betydelse för miljön om man gör det på bästa möjliga sätt.

    Guide: Så eldar du ordentligt i din braskamin
    1: Ställ luftspjället i fullt öppet läge. På vissa modeller behöver du trycka ner spjället och sedan dra det åt höger. På andra modeller existerar inte själva nedtryckningsfunktionen. På några modeller är det 2 luftspjäll (Primär och sekundär) som bägge ska vara full öppna (utdragna) vid upptändningsfasen.
    2: Lägg 2 större ved (5-8cm tjock) med barksidan nedåt i botten av förbränningskammaren.
    3: Lägg ytterligare 2 mindre vedträn på tvären, (Ibland kan det behövas ytterligare 2 mindre vedträn på tvären) (eller 10–12 mindre upptändningsstickor som ett litet torn med bra luft emellan).
    4: Placera 1–2 Bioupptändningsrullar/påsar mellan de övre vedträden(stickorna) på toppen.
    5: Tänd sedan Bioupptändningsrullarna/påsarna så att veden brinner uppifrån och ner. Detta kallas också top down upptändning. Låt dörren stå lite på glänt.
    6: Efter ca. 10–20 minuter, eller när glödbädden börjar att lägga sig och du känner värmen 15–20 cm från rutan, stäng kaminluckan. Låt det gå en liten stund innan du stänger startfunktionen på luftspjället. Normalt driftläget brukar vara mellan 30 – 70 % öppet spjäll.
    7: När elden har brunnit till glöd är det dags att göra nytt ilägg. Börja med att öppna luftspjället fullt, så har du gett brännkammaren mycket syre och chans att snabbt komma igång efter påfyllning av veden.

    ÖPPNA ALDRIG luckan när det brinner! Om det finns en låga, så finns det rökgaser – om det finns rökgaser, så finns det rök – om det finns rök, så är det stor risk att den kommer ut om luckan öppnas.

    Kaminluckan öppnas försiktigt 1–2 cm så att eventuellt undertryck kan kompenseras och kan efter ca. 5 sekunder, öppnas helt. 2–3 vedträ kan nu läggas i brännkammaren.

    När du nu gjort en påfyllning kan lufttillförseln regleras igen så att den matchar mängden ved du har lagt på. Om det inte finns ett ordentligt drag eller glödlager när mer ved appliceras måste mer syre tillsättas igen.

    Tips: Minska först lufttillförseln när lågorna blir ljusa och blåaktiga.

    Glöm aldrig:

    • Gör alltid en top down upptändning, då du på så sätt sparar miljön med upp till 80 % av partikelutsläppen i upptändningsfasen.
    • Använd alltid torr ved med rätt fukthalt.
    • Använd aldrig tidningspapper för upptändning. Observera att ett litet lager aska i botten av kaminen är bra för förbränningen, eftersom det hjälper till att isolera brännkammaren.


    Grundläggande regler för korrekt upptändning av kaminen

    Goda råd om hur din eldning i kaminen blir den bästa möjliga, så att du kan tända utan problem

    1: Använd ren och torr ved – fuktig ved ger dålig förbränning, mycket rök och förorenar också mycket mer. Elda aldrig avfall i din braskamin – garantin gäller ej och avfall kan innehålla cancerframkallande dioxiner. Elda aldrig kol, pellets eller petro kemikalier – det innehåller svavel som förstör både kamin och skorsten och miljön.
    Elda aldrig med tryckimpregnerad ved – även små mängder innehåller syra som förstör kamin och skorsten. Rätt fukthalt på veden bör vara mellan 15–20 %.

    Under Ved – Naturens egen värmekälla kan du se vilka träslag som är bäst att elda med.

    Det tar Ca. 1–2 år att torka din ved, förutsatt att veden förvaras rätt – gärna så att vinden kan ta sig mellan veden.

    2: Ge kaminen mycket syre – För lite syre kan ge många skadliga partiklar i röken. Detta skapar sot på rutan, i kaminens inre, i skorstenen med mera. Miljön förorenas och livslängden på både kaminen och skorstenen minskar. Tänk därför på att du behöver gott om syre när du tänder din braskamin.

    3: Elda ALDRIG med öppen asklåda – garantin upphör och kaminen brinner inte optimalt. Den mycket höga värmen som erhålls av öppen asklåda förstör band annat glasen i kaminen, eftersom keramiskt glas inte tål temperaturer över 600 C °.

    4: Elda lite i taget – När du eldar i din kamin måste elden fånga upp bränslet så att temperaturen snabbt stiger. Större träbitar har mycket massa och liten yta, vilket gör att det tar för lång tid att få upp kärntemperaturen. Resultatet kan därför bli att bränslet bara ligger och glöder istället för att brinna.

    Vi rekommenderar 30 cm vedlängd och inte tjockare än en normal underarm. Om du använder 2–3 vedträ per. eldning uppnås optimal förbränning.

    5: ALDRIG ”över elda” – Trä måste ha syre för att brinna ordentligt. Begränsning av lufttillförseln gör att veden ligger och avger gaser, men utan att dessa antändes. I stället förorenar de naturen, kaminen och skorstenen – detta kan orsaka soteld* och skorstensbränder. Dessutom har rökgaserna inte omvandlats till värme och din granne besväras antagligen av röken.

    6: Gå ut och kolla – Röken från skorstenen ska nästan vara osynlig – Om det är för mycket rök och det luktar illa gör du förmodligen något fel. Fråga sotaren eller återförsäljaren om råd.
    På Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se kan du läsa mer om eldning i en braskamin.

    * Tjära
    Tjärbildning kan uppstå vid för låg förbränningstemperatur och/eller våt ved och utgöra risk för skorstensbrand.

    För låg förbränningstemperatur uppstår på grund av att det inte tillförs tillräckligt med syre till brännkammaren i förhållande till vedmängden, eller för att för lite ved tillförs i förhållande till brännkammarens storlek.

    TRÄ – NATURENS EGEN VÄRMEKÄLLA
    Håll värmen samtidigt som du tänker på miljön.

    Skogsarealen växer
    I Sverige har vi god kunskap om skogens tillstånd och tillväxt tack vare Riksskogstaxeringen, som sedan 1923 löpande mäter (taxerar) skogen i ett nät av provytor. Landarealen i Sverige är 41 miljoner hektar. Av det är 28 miljoner hektar täckt med skog. Planen är att fördubbla skogsarealen under detta sekel. Det sågas idag ca 6 miljoner fastkubikmeter brännved per år. Läs mer om våra skogar här: www.naturvardsverket.se/www.skogsstyrelsen.se.
    Mängden ved växer – även om den används som t.ex. värme.

    På ett hektar dansk skog (100x100m) avverkas i snitt 5 kubikmeter virke varje år. Men samtidigt växer skogen i snitt med 7 kubikmeter ved pr. tunnland. Det blir alltså ca 2 kubikmeter mer ved pr. hektar i de danska skogarna – varje år.

    Sammanfattning:

    • Vedeldning är miljömässigt CO2-neutral och motverkar därmed, till skillnad från fossila bränslen, den globala uppvärmningen.
    • Trä finns i överflöd i naturen. Trä växer tillbaka relativt snabbt (återskapas) och hjälper till att bilda det syre vi alla lever på.
    • Trä absorberar CO2 under tillväxten.
    • Över eldning är inte en miljövänlig förbränning – det är föroreningar.
    • Trä ska alltid brinna med klara lågor.
    • Skogsarealen i Sverige växer.

    Vad är trä och vad händer med förbränningen?
    Trä består främst av kol, väte/väte, kolmonoxid/kolmonoxid, metan och acetylen.

    När ved eldas i en braskamin händer följande:

    • Först torkas veden och värms upp, vattnet förskjuts.
    • Efter torkning stiger vedens temperatur och veden omvandlas till flyktiga gaser och träkol.
    • Samtidigt med förgasningen antänds en del av de utvecklade rökgaserna och omvandlas till CO2 och vatten.
    • Slutligen bränns kolet, varefter en ny vedkubbe kan läggas på det glödande kollagret.

    För att uppnå en fullständig förbränning behövs en hög temperatur i förbränningskammaren, den optimala temperaturen är ca. 700–750 °C.

    • Bra virke är torrt virke – max. 18% luftfuktighet – lagras i 1–2 år.
    • Lägg inte på mer ved än vad tillverkaren föreskriver.
    • Tillför alltid en lämplig mängd syre; hellre för mycket än för lite.

    Kontrollera vedens fukthalt.
    Fukthalten ska inte överstiga 18 %. Du kan mäta detta med en fuktmätare från TermTech, eller så kan du prova de gammaldags metoderna:

    • Slå veden mot varandra. Torr ved ger ett skarpt ljud. Fuktig ved ger ett matt ljud.
    • Spotta på ena änden av veden, eller doppa den i tvålvatten. Blås hårt i den andra. Om luften kommer ut som såpbubblor är så är veden torr.
    • Gör ett test: Om veden inte brinner enkelt och med en klargul låga, utan utvecklar mycket rök, är den inte tillräckligt torr.

    Alla trädslag är bra bränsle
    Generellt sett finns det inga trädslag som är bättre än andra när man eldar i en braskamin. Lätta trädslag är både enklare att klyva samt antänder lättare. Därför passar den typen bra att tända upp med. Å andra sidan brinner denna typ snabbare än de tunga trädslagen och ger något mindre värme. Därför hör det till sunt förnuft att kombinera de lätta och tunga trädslagen om man vill elda ekonomiskt.

    Trädslagets egenskaper som ved
    Alla trädslag värmer lika per. kg ved. Men trädslagen är inte lika tunga. (Se tabellen nedan)

    Värmevärdet för 1 kg torr ved är 19 megajoule. Det motsvarar cirka ½ liter olja. I praktiken kommer det dock alltid att finnas lite vatten i veden, samt att kaminens effektivitet är inte lika hög som oljebrännarens. Som en tumregel kan du med en kubikmeter ved spara cirka 150 – 200 liter olja.

    Densiteten kan förändras 10–20% åt varje sida av vedträet. Klyvningen anges på en skala där 1 = mycket lätt klyvbar, 2 = lätt klyvbar, 3 = mycket klyvbar, 4 = mycket svår klyvbar.

    Torkning av ved
    Du kan inte räkna med att kunna köpa all torr ved du behöver till vintern, under hösten. Köp din ved senast våren innan och använd gärna denna torkprocess:

    1. Trädet fälls före 1 april.
    2. Veden sågas och klyvs så snart som möjligt – dock senast 1 maj. Klyvningen hjälper veden att torka snabbare eftersom vatten bara avdunstar långsamt ut genom barken på veden om den inte klyvs. Använd en klyvyxa eller hyr en klyvmaskin.
    3. Veden förvaras under halvtak över sommaren. I en nödsituation kan en presenning användas: den skyddar veden från regn, men den håller också kvar fukten inne i vedstapeln. Efter en sommar utomhus är vedens vattenhalt nere på drygt 20 % beroende på väder, klyvning, vedlängd, samt tjocklek.
    4. I september börjar veden suga upp vatten från luften, även när den ligger i en friggebod. Vinterkonsumtion ska helst ske inomhus i rå källare om detta är möjligt.
    5. Ta gärna in veden i rumsvärme en vecka innan den ska användas. Slå bitarna mot något hårt så att inte insekter kommer in. Det är vänligast för både insekterna och familjen. Inne i rumsvärme kan vedens vattenhalt minskas till under de rekommenderade 18 %.

    Att elda med ved är CO2-neutralt.
    Mängden CO2 som frigörs från ett vedträ som ruttnar i skogen motsvarar ungefär den mängd CO2 som frigörs från samma vedträ vid förbränning. När skogen växer upp absorberar träden samma mängd CO2 som de släpper ut vid förfall eller förbränning. Att elda med ved är därför CO2-neutralt och bidrar inte till global uppvärmning, till skillnad från eldning med olja, gas eller liknande. Att elda i braskamin är istället en del av ett naturligt kretslopp.

    Att elda med ved minskar Danmarks CO2-utsläpp med 1,6 miljoner. ton per år. Men det förutsätter att du har en nyare braskamin, som är mer miljövänlig än äldre och har en mycket effektivare förbränning. Det är också viktigt att du använder kaminen rätt enligt bruksanvisningen, samt att du endast eldar med torr ved.

    Trä är naturens egen produkt, och kan bäst beskrivas som gas i fast form.

  • HUR ÄR EN BRASKAMIN UPPBYGGD?

    Lär känna din braskamin från topp till botten.

    Grunden i varje braskamin är brännkammaren. För att uppnå en hög förbränningstemperatur är det nödvändigt att isolera brännkammaren. Mest används vermikulit, ett lätt material som bland annat innehåller stenmaterial/mineraler. Vissa använder gjutjärn, eldfast sten eller chamotte.

    INFÖR VARJE ELDNING MÅSTE SYRE TILLFÖRAS. DETTA KAN SKE PÅ OLIKA SÄTT:

    • Primärluft i bottnen av brännkammaren.
    • Sekundärluft eller spolluft över glasrutan/luckan – också kallad rutspolning. Rutspolningsluften ska helst vara förvärmd.
    • Tertiärluft eller blandningsluften som förs in genom hål i kaminens rygg, alldeles över veden. Tertiärluften ska helst vara förvärmd.

    Primärluften gör att veden antänder lättare. Det är dock viktigt att primärluften stängs så snart brasan har tagit fart.

    Sekundärluften eller rutspolningsluften har en basal funktion utöver att tillföra luft till förbränningen. Luften löper ned över glasrutan och hindrar att det sätter sig kondens och sotpartiklar på den. På detta sätt minskas sotbildningen betydligt.

    Tertiärluften skapar turbulens i förbränningskammaren och medverkar till att luft och gaser blandas bättre, varvid en mer fullständig förbränning uppnås.

    RÖKVÄNDARE
    Vermikuliten eller den eldfasta stenen är isolerande, men eldens värme ska ju också omsättas till värme i rummet. Därför vänds röken över förbränningskammaren via en eller flera rökvändarplattor. Rökgaserna kommer i kontakt med kaminens ståldelar och dessa värms upp. Värmen går genom stålplattorna ut på yttersidan av förbränningskammaren och värmen överförs via kaminens konvektion till rummet.

    Dessutom friges en del av värmen över glasrutan i kaminen som strålningsvärme ut i rummet.

    Via detta rökvändarsystem reduceras temperaturen från 700–750 C °, (på gamla braskaminer utan Clean burn) till i genomsnitt ca. 250 °C (dagens kaminer) innan röken går ut i skorstenen.

    VERKNINGSGRAD
    En kamins förmåga att bränna rökgaserna samt dess förmåga att kyla ner rökgaserna och föra värmen vidare till omgivningarna, är ett uttryck för kaminens verkningsgrad.

    • En modern kamin har en verkningsgrad på ca. 80 %
    • En äldre braskamin som ej är rent brännande, kan ha en så dålig verkningsgrad som 40%
    • En öppen eldstad har en verkningsgrad på ca. 20 %
    • En brasa har en verkningsgrad på ca. 10 %
  • UNDERHÅLL

    Genomförs utvändigt enklast med en dammsugare som har munstycke med mjuka borstar – undvika att repa kaminen. Alternativt kan det användas en torr eller mycket hårt urvriden trasa eller mjuk borste. Använd aldrig en våt trasa eller dylikt, då vatten och rengöringsmedel kan angripa lacken och orsaka rostbildning. Den färg som kaminen lackeras med är inte korrosionsbeständig.

    RENGÖRING AV GLAS
    Glasrutan rengörs efter behov med en torr trasa. Om det fortfarande sitter sot rester på glasrutan, kan dessa avlägsnas på ett av följande sätt (kaminen ska vara kall):

    1: Med ett speciellt flytande rengöringsmedel för rutor.
    2: Med ett stycke fuktigt hushållspapper som doppas i den översta vita askan innan glasrutan skrubbas. Till sist eftertorkas med torrt papper. Se upp så det inte finns orenheter i askan som kan repa glasrutan.
    ISOLERING – VERMIKULIT

    Brännkammarens effektiva men porösa isolering kan med tiden bli sliten och skadad. Om bakplattan repas, kan det medföra att den sekundära luften fördelas felaktigt i brännkammaren och den bör därför bytas ut. Det betyder inte något för braskaminens effektivitet att sidoplattorna repas. Sidoplattor och rökledare bör bytas ut när de har slitits ned till ca. hälften av ursprunglig tjocklek, eller har spruckit.

    PACKNINGAR
    Packning skiftas efter behov, dvs. om packningen ser sliten ut eller när du får ett intryck av att kaminen inte längre är tät. Detta kan vara nödvändigt en gång om året, eller kanske endast vart femte år, beroende av hur mycket kaminen används.

    Tips: Du kan kontrollera tätheten genom att sätta ett stycke papper i kläm mellan lucka och kamin. Om pappret lätt (utan motstånd) kan dras ut, kan det tyda på att kaminen inte är helt tät i luckan.

    SMÖRJNING AV GÅNGJÄRN OCH FÄSTANORDNINGAR.
    En gång per år bör gångjärn på luckan och fästanordningar smörjas. Använd värmebeständigt smörjmedel.

    MÅLNING AV KAMIN.
    Med tiden kan lacken bli sliten, eller så kan man av misstag repat braskaminen. Dessa skador kan relativt lätt åtgärdas genom att använda Senotherm spray (kan köpas hos din återförsäljare). Denna spray är den original värmebeständiga lacken som används på fabriken för att lacka din kamin med. Var uppmärksam på att kaminen kan lukta på nytt när lacken härdas vid de första upptändningarna efter appliceringen.

    SAMMANFATTNING

    En gång per år bör braskaminen genomgå en grundlig kontroll.

    Kontrollen bör omfatta:
    – Grundlig rengöring av braskaminen
    – Smörjning av gångjärn med kopparfett
    – Genomgång av packningar samt ev. byte
    – Efterspänning och ev. justering av handtag/lucka
    – Genomgång av värmeisolerande material samt ev. byte
    – Kontrollen kan eventuellt utföras av en återförsäljare. Använd endast original reservdelar.

  • FELSÖKNING

    Eldning med trä kan ibland vara problematiskt

    Många problem kan undvikas genom att känna till följande:

    OTILLRÄCKLIGT SKORSTENSDRAG.

    För att kaminen ska fungera, glasrutan hållas ren och tillräckligt med syre ska kunna tillföras till förbränningen, krävs ett tillräckligt drag i skorstenen. Bristfälligt drag uppstår bland annat vid för låga eller för dåliga skorstenar.

    NY KAMIN SOM INTE FUNGERAR

    Moderna kaminer har en mycket högre verkningsgrad än gamla. Högre verkningsgrad uppnås genom att sänka rökgastemperaturen innan denna lämnar kaminen. Detta medför en lägre temperatur i skorstenen och därmed också lägre drag än tidigare.

    YTTRE PÅVERKNINGAR.

    Skorstenens höjd ska avstämmas efter takets höjd. Yttre omständigheter kan vara orsaken till dåligt drag i skorstenen.

    1: För låg skorsten i förhållande till taket.
    2: Otäta skarvar eller rensluckor i skorstenssystemet.
    3: Andra byggnader i närheten skapar turbulens eller nedslag över skorstenen.
    4: Stora träd kan ”skugga” vinden och skapa dåligt drag.
    Det kan uppstå undertryck i huset så att skorstenen inte klarar att dra ut röken.

    Detta är speciellt fallet vid mycket lufttäta hus. Se texten ”extern förbränningsluft”.

    Förbindelsen mellan kaminen och skorstenen ska vara tät. Ju fler vinklar och ju skarpare dessa är – desto mer motstånd och mindre drag uppnås.

    Sot ansamlingar från skorstensrensning kan blockera rökvägarna.

    Fågelbon, typiskt för kajor, kan blockera din skorsten. Kontrollera alltid att det är fri passage i din skorsten innan eldningssäsongen sätter i gång.

    VANLIGA HANDHAVANDE FEL.

    Eldning med öppen asklåda eller för mycket primär luft ger en överhettad kamin med till exempel vita glasrutor som effekt.

    Överfyllning av brännkammaren medför att både tertiärluften och rutspolningsluften fungerar som primär luft varvid förbränningen blir okontrollerad.

    OM LUCKAN INTE STÄNGS EFTER UPPTÄNDNINGEN, KAN DET MEDFÖRA ÖVERHETTNING.

    ELDNING MED OLÄMPLIGA BRÄNSLEN KAN SKADA KAMINEN, till exempel UTVECKLAS SALTSYRA FRÅN TRYCKIMPREGNERAT TRÄ OCH PLAST SOM FRÄTER JÄRNET, ISOLERINGEN OCH GLASET.

  • SNABB GUIDE VID TYPISKA PROBLEM

    Många problem kan enkelt lösas genom att känna till följande:

    PROBLEM: RUTAN SOTAR IGEN.

    Orsak: Är det för låg temperatur i brandkammaren? Håller veden för hög fukthalt?

    Är det tillräckligt öppet för lufttillförseln? Finns det tillräckligt med glöd? Är det tillräckligt drag i skorstenen?

    PROBLEM: DET RINNER VATTEN NED I/ÖVER KAMINEN

    Orsak: Antagligen kondens från skorstenen, fuktig ved, för låg temperatur i kamin och skorsten.

    PROBLEM: KAMINEN AVGER INGEN VÄRME

    Orsak: Är det fullt öppet för syretillförsel? Är veden fuktig? Är veden för gammalt och uttorkad?

    Är skorsten och kamin igensotade?

    PROBLEM: DET GÅR INTE ATT FÅ UPP ELD I KAMINEN

    Orsak: Ligger rökvändarplattorna där de ska? Är det tillräckligt drag i skorstenen? Är veden fuktig?

    Är skorsten och kamin igensotade? Följs upptändningsanvisningarna och är reglerhandtag fullt öppna?

    PROBLEM: KAMINEN KAN INTE REGLERAS, DET BRINNER OKONTROLLERBART ÄVEN OM MAN STÄNGER AV SYRETILLFÖRSELN

    Orsak: Kaminen är otät. Kontrollera först om packningarna i lucka och asklåda är hela och sitter som de ska. Kontakta återförsäljaren.

    PROBLEM: DET LUKTAR NÄR KAMINEN BLIR VARM.

    Orsak: Det är oftast kaminens lack som härdas. För att denna process ska avslutas så snabbt som möjligt, är det viktigt att man låter kaminen bli ordentligt varm de första gångerna den används. Lacken blir inte slitstark förrän den har varit riktigt varm. Efter ett sommaruppehåll kommer det ofta att finnas damm, spindelväv och spindlar i kaminens hålrum. Detta kan också avge lukt vid första upptändningen.

    PROBLEM: GLASET ÄR REPAT.

    Orsak: Om glaset spricker eller repas vid första eller andra eldningen, är det fråga om en befogad reklamation. Innan glasrutan sätts in på nytt – kontrollera så det inte finns ”svetsrester” eller liknande som gör att glaset har suttit spänt.

    Om glasrutan blir sprucken eller repas vid en senare tidpunkt, accepteras detta normalt inte som en reklamation.

    PROBLEM: DET RYKER UT NÄR LUCKAN ÖPPNAS.

    Orsak: Öppnas luckan för snabbt? Lägg först på ved när veden har brunnit till glöd. Det ska inte finnas synliga flammor. Är veden fuktig? Är det tillräckligt drag i skorstenen?

    PROBLEM: GLASET BLIR VITT.

    Orsak: Överhettning av glaset. Uppstår till exempel om man har eldat för kraftigt, med öppen uppstarts-/primärluft eller med olämpliga bränslen.

    PROBLEM: KAMINEN LÅTER.

    Orsak: När stål och järn värms upp, utvidgar de sig kraftigt. Svetsningar och fogar belastas och avger emellanåt mycket tydliga ljud. Detta är helt normalt och alldeles ofarligt och ingen grund till reklamation. I mycket sällsynta fall när ljuden kan betecknas som kraftiga ”brak” eller ”knallar”, kan det vara en god idé att rådfråga sin återförsäljare.

Visste du att TermaTech har
77 Kaminåterförsäljare i Sverige?